År 1728 tillsattes Johannes Sundius som ny präst i Allerum. Han blev mycket berömd och mer folk än någonsin kom för att lyssna på hans gudstjänster. Så småningom blev kyrkan för liten och en flygel i söder stod klar 1769. Tillbyggnaden försågs med högre valv och högre golv än övriga kyrkan. Varför vet man inte.
Det dröjde några år, sedan blev kyrkan för liten igen. 1822 ville man bygga till en likadan flygel på norrsidan. För att spara på pengar och sten skulle man riva de fyra pelarna i mitten av kyrkan samt de gamla stenvalven som skulle ersättas av likadana trävalv som redan fanns i söderflygeln. Man ville också ta bort vapenhuset i norr och göra tornets bottenplan till vapenhus med ny ingång i väster. Golvet skulle också jämnas ut och altaret och predikstolen flyttas längre in i kyrkan så att den då runda östra väggen kunde rivas och en sakristia byggas.
Mest ivriga till ombyggnaden var kronobönderna som utan tillstånd från grevinnan Amalia Sparre på Kulla Gunnarstorp, då ansvarig för kyrkan och dess kostnader, med hjälp av några hantverkare tog fram ett kostnadsförslag. Lite senare, år 1825, tog grevinnan också fram ett förslag, i stort sett likadant, bortsett från att grevinnan inte ville ta bort stenvalven och ersätta dem med trävalv.
En tvist som varade i många år framöver uppstod och många planer och ritningar gjordes utan att man kunde enas. Inte förrän 19 juni 1830 fastställde man en ombyggnadsplan, åtta år efter det att önskemålen först framförts. Planen innebar att en nordlig flygel skulle byggas. Valven och pelarna skulle behållas och golvet skulle höjas i gamla kyrkan så att det blev lika högt som tillbyggnadernas golv. Altaret skulle flyttas fram och en sakristia inredas där altaret tidigare stod. Man skulle inrätta vapenhus under tornet med ingång i väster. Dessutom skulle man riva den yttre torntrappan och flytta in den i vapenhuset, något som aldrig gjordes.
Grevinnan Amelia Sparre dog 7 februari 1830, men redan tidigare hade dottersonen Gustaf Adolf de la Gardie övertagit ansvaret för kyrkan och även godset Kulla Gunnarstorp. Gustaf Adolf dog tre år senare och Jacob de la Gardie, far till Gustaf Adolf, övertog Kulla Gunnarstorp. Han var mer lättövertalad än sina föregångare och kronobönderna lyckades få honom att riva stenvalven och de fyra mittpelarna i kyrkan. Nästan ingenting av den medeltida kyrkan hade lämnats orört när ombyggnaden 1844 var slutförd, 22 år efter första förslaget.